Återkallelse vid förebyggande åtgärder
Återkallelse vid förebyggande åtgärder
Återkallelsen enligt § 54 StGB berör personer som villkorligt frigivits från en förebyggande åtgärd, exempelvis från en anstalt för missbruksbenägna lagbrytare eller en inrättning enligt §§ 21 till 23 StGB. Dessa åtgärder tjänar inte till bestraffning, utan till att skydda allmänheten och behandla dem vars psykiska störning eller beroende har lett till brottet. Om det blir tydligt att farligheten kvarstår eller att den berörda personen inte följer föreskrifterna, kan domstolen återkalla frigivningen och verkställa åtgärden på nytt.
En återkallelse enligt § 54 StGB föreligger om domstolen upphäver en villkorlig frigivning från en förebyggande åtgärd, eftersom personens farlighet kvarstår.
Förutsättningar för återkallelse
Återkallelsen sker enligt samma principer som i § 53 StGB. Avgörande är om den farlighet som den förebyggande åtgärden riktar sig mot fortfarande föreligger och om återkallelsen är nödvändig för att förhindra ytterligare brott.
Enligt § 53 StGB kan två grundkonstellationer komma i fråga. För det första en ny straffbar handling inom prövotiden som leder till en fällande dom. För det andra en betydande åsidosättande av anvisningar, exempelvis den uppsåtliga underlåtenheten att följa formellt utfärdade anvisningar eller den ihärdiga undandragandet från påverkan av skyddstillsynen. I båda fallen prövar domstolen om återkallelsen verkligen är nödvändig. Det finns ingen automatism. Innan en återkallelse ska domstolen överväga mildare åtgärder, särskilt förlängning av prövotiden, utfärdande av ytterligare anvisningar samt anordnande eller fortsättning av skyddstillsynen.
Typiska återkallelsegrunder är
- Återfall i missbruk eller våld,
- vägran att följa terapeutiska anvisningar,
- avbrott i behandling eller eftervård,
- nya straffbara handlingar som visar på en fortsatt fara.
Domstolen prövar alltid om en stabil livsföring utanför inrättningen är realistisk eller om en återföring till åtgärden förefaller nödvändig för att förhindra nya brott.
Rättsligt beslut och alternativ
En återkallelse får endast uttalas om mildare åtgärder inte är tillräckliga. Som alternativ kan komma i fråga:
- Förlängning av prövotiden,
- nya terapi- eller anmälningsanvisningar,
- tätare kontakt med skyddstillsyn,
- fortsättning av en öppenvårdsbehandling under medicinsk övervakning.
Domstolen är skyldig att alltid välja det lindrigaste lämpliga medlet. Först när alla andra åtgärder är resultatlösa eller otillräckliga får en återkallelse ske.
Sebastian RiedlmairHarlander & Partner Rechtsanwälte „Der Widerruf nach § 54 StGB ist kein Ausdruck des Scheiterns einer Behandlung, sondern eine Konsequenz fortbestehender Gefährlichkeit. Er dient der Sicherung der Rechtsordnung und dem Schutz der Allgemeinheit, nicht der Bestrafung.“
Förlängning av prövotiden
Om frigivningen från en anstalt enligt § 21 StGB inte återkallas, kan domstolen förlänga prövotiden till högst femton år.
Om den ursprungligen bestämda prövotiden är fem år, får den förlängas till högst tio år.
Mot slutet av den ursprungliga eller förlängda prövotiden kan domstolen besluta om en ytterligare förlängning med upp till tre år, om det finns särskilda skäl som talar för att det fortfarande behövs ett hot om placering för att hindra farligheten.
En upprepad förlängning är uttryckligen tillåten.
Samtidigt prövar domstolen om nya anvisningar ska utfärdas och om skyddstillsyn är nödvändig.
Medicinsk behandling och placering
Om anvisningen att genomgå medicinsk behandling har utfärdats i samband med den villkorliga frigivningen, och det finns en välgrundad misstanke om att den berörda personen inte följer denna anvisning, kan domstolen föranstalta om en stationär behandling.
I sådana fall ska säkerhetsmyndigheten underrättas, som ska agera enligt § 9 Unterbringungsgesetz (UbG). Domstolen informeras om de inledda åtgärderna och beslutar om frigivningen ska upprätthållas eller återkallas.
Ny åtgärd under prövotiden
Om den berörda personen begår en ny straffbar handling under prövotiden och en förebyggande åtgärd enligt §§ 21 till 23 StGB återigen beslutas, blir det tidigare beslutet inaktuellt.
Syftet är att säkerställa att endast en aktuell åtgärd gäller och att det inte uppstår någon dubbelreglering.
Undantag: Utsiktslös behandling
En återkallelse är inte tillåten om fortsättningen av behandlingen från början förefaller utsiktslös. I dessa fall skulle en återföring till inrättningen inte ha någon terapeutisk eller säkerhetsrelevant nytta. Domstolen får därför inte återkalla frigivningen.
Rättslig bedömning
§ 54 StGB kompletterar systemet med villkorliga frigivningar med en specialpreventiv skyddsmekanism. Den kombinerar säkerhet och terapi i ett differentierat förfarande.
Syftet är att skydda samhället utan att onödigtvis ingripa i den enskildes frihet.
Det rättsliga beslutet måste därför alltid baseras på en aktuell farlighetsprognos och stödjas på proportionalitetsprincipen.
Dina fördelar med juridiskt stöd
Ett straffrättsligt förfarande är en avsevärd belastning för de berörda. Redan i början hotar allvarliga konsekvenser – från tvångsåtgärder som husrannsakan eller gripande via anteckningar i straffregistret till frihets- eller bötesstraff. Fel i den första fasen, till exempel obetänksamma uttalanden eller bristande bevisning, kan ofta inte korrigeras senare. Även ekonomiska risker som skadeståndsanspråk eller kostnader för förfarandet kan väga tungt.
Ett specialiserat straffrättsligt försvar ser till att dina rättigheter tillvaratas från början. Det ger säkerhet i umgänget med polis och åklagarmyndighet, skyddar mot självbelastning och skapar grunden för en tydlig försvarsstrategi.
Vår advokatbyrå:
- prövar om och i vilken omfattning brottsanklagelsen är rättsligt hållbar,
- följer dig genom utredningsförfarande och huvudförhandling,
- sörjer för rättssäkra ansökningar, yttranden och förfarandesteg,
- stödjer vid avvärjning eller reglering av civilrättsliga anspråk,
- tillvaratar dina rättigheter och intressen gentemot domstol, åklagarmyndighet och skadelidande
Peter HarlanderHarlander & Partner Rechtsanwälte „Machen Sie keine inhaltlichen Aussagen ohne vorherige Rücksprache mit Ihrer Verteidigung. Sie haben jederzeit das Recht zu schweigen und eine Anwältin oder einen Anwalt beizuziehen. Dieses Recht gilt bereits bei der ersten polizeilichen Kontaktaufnahme. Erst nach Akteneinsicht lässt sich klären, ob und welche Einlassung sinnvoll ist.“