Sammanräkning av värden och skadebelopp
Sammanräkning av värden och skadebelopp
Om en gärningsman begår flera likartade brott, vars straffbarhet beror på ett visst penningvärde eller skada, föreskriver § 29 StGB att värdena eller skadebeloppen ska räknas samman. Avgörande är alltså den totala summan. Detta förhindrar att många små handlingar leder till ett lägre straff än vad den faktiska totala skadan motiverar.
§ 29 StGB avser brott där värdet eller skadan bestämmer straffmätningen. Om samma gärningsman begår flera brott, gäller den totala summan som måttstock. Bestämmelsen tjänar till likabehandling och förhindrar en konstgjord uppdelning av brott.
Princip
Straffhotet riktar sig mot den totala ekonomiska skadan, inte antalet enskilda handlingar. Flera handlingar av samma typ kopplas samman till en totalsumma. Denna summa avgör om en högre värde- eller skadekvalifikation, som exempelvis vid stöld eller skadegörelse, uppnås. Därmed tar straffrätten hänsyn till den faktiska skadans höjd och säkerställer en enhetlig straffmätning.
Tillämpning och rättslig ram
§ 29 StGB är ingen kvalifikationsnorm, utan en allmän straffbestämmelse. Den gäller vid likartad realkonkurrens och står i nära samband med § 28 StGB. Domstolen bedömer den totala höjden av alla skador, om
- flera handlingar av samma typ föreligger,
- straffhotet beror på ett siffermässigt bestämt värde,
- och handlingarna bedöms gemensamt i ett förfarande.
Rättspraxis tillämpar regelbundet sammanräkningsprincipen, exempelvis vid upprepad stöld eller bedrägeri. Avgörande är den totala summan, även om de enskilda handlingarna var åtskilda i tid eller rum.
Praktisk tillämpning
Exempel 1:
En person begår flera mindre stölder med vardera 500 €. Summeringen ger 3 000 €. Denna totalsumma kan överskrida gränsen för grov stöld.
Exempel 2:
En gärningsman lurar flera offer med olika bedrägerivarianter. De enskilda skadorna ligger under 5 000 €, men den totala summan överstiger 50 000 €. Domstolen tillämpar bedrägeri i stor omfattning.
Peter HarlanderHarlander & Partner Rechtsanwälte „Die Summe des Schadens bestimmt den Strafrahmen und nicht die Zahl der Taten.“
Undantag och begränsningar
Bestämmelsen gäller endast för brott där värdet eller skadan påverkar straffmätningen. Den tillämpas inte på brott, vars orättmätighet är oberoende av ett förmögenhetsvärde, särskilt vid
- rån,
- utpressning och
- misshandel.
Högsta domstolen betonar att § 29 StGB ska tolkas restriktivt. Endast om straffhotet uttryckligen beror på ett värde, får en sammanräkning ske.
Förhållande till § 28 StGB
§ 28 StGB och § 29 StGB kompletterar varandra:
Medan § 28 reglerar bildandet av ett gemensamt straff vid flera brott, bestämmer § 29 den relevanta skadesumman vid likartade förmögenhetsbrott. Båda normerna säkerställer en enhetlig och rättvis straffmätning.
Dina fördelar med juridisk hjälp
Ett straffrättsligt förfarande är en betydande belastning för de berörda. Redan från början hotar allvarliga konsekvenser – från tvångsåtgärder som husrannsakan eller gripande via registreringar i brottsregistret till fängelse eller böter. Fel i den första fasen, till exempel obetänksamma uttalanden eller bristande bevisning, kan ofta inte korrigeras senare. Även ekonomiska risker som skadeståndsanspråk eller kostnader för förfarandet kan väga tungt.
Ett specialiserat straffrättsligt försvar säkerställer att dina rättigheter skyddas från början. Det ger säkerhet i kontakten med polis och åklagare, skyddar mot självbelastning och skapar grunden för en tydlig försvarsstrategi.
Vår advokatbyrå:
- prövar om och i vilken omfattning brottsanklagelsen är rättsligt hållbar,
- följer dig genom utredningsförfarandet och huvudförhandlingen,
- säkerställer rättssäkra ansökningar, yttranden och förfaranden,
- stödjer vid avvärjning eller reglering av civilrättsliga anspråk,
- bevarar dina rättigheter och intressen gentemot domstol, åklagarmyndighet och skadelidande.
Peter HarlanderHarlander & Partner Rechtsanwälte „Machen Sie keine inhaltlichen Aussagen ohne vorherige Rücksprache mit Ihrer Verteidigung. Sie haben jederzeit das Recht zu schweigen und eine Anwältin oder einen Anwalt beizuziehen. Dieses Recht gilt bereits bei der ersten polizeilichen Kontaktaufnahme. Erst nach Akteneinsicht lässt sich klären, ob und welche Einlassung sinnvoll ist.“