Återkallelse av villkorlig straffeftergift och villkorlig frigivning från ett frihetsstraff
- Återkallelse av villkorlig straffeftergift och villkorlig frigivning från ett frihetsstraff
- Förutsättningar för återkallelse
- Domstolens måttstock
- Särskilda omständigheter vid svåra eller livstidsstraff
- Förfarande och process
- Återkallelsefrist enligt § 56 StGB
- Praktiskt exempel
- Rättslig bedömning och alternativ
- Dina fördelar med juridiskt stöd
- Vanliga frågor – FAQ
Återkallelse av villkorlig straffeftergift och villkorlig frigivning från ett frihetsstraff
Återkallelsen av den villkorliga straffeftergiften eller den villkorliga frigivningen enligt §53 StGB innebär att en ursprungligen uppskjuten eller endast delvis verkställd straffrest i efterhand verkställs igen. Domstolen beslutar om återkallelse om det under prövotiden visar sig att den dömde inte uppfyller de förväntningar som ställts på honom, till exempel för att han återigen har begått brott eller väsentligt bryter mot föreskrifter. Återkallelsen är en åtgärd för domstolens skydd av allmänheten och samtidigt en reaktion på förtroendebrottet mot den beviljade strafflindringen.
En återkallelse leder till att ett villkorligt eftergett straff eller en villkorlig frigivning verkställs i efterhand om den berörda personen bryter mot villkor eller begår ett nytt brott.
Förutsättningar för återkallelse
§ 53 StGB nämner två huvudorsaker som kan rättfärdiga återkallelsen:
- Nytt brott under prövotiden
Om den berörda personen döms för en ny straffbar handling som begåtts under prövotiden, kan domstolen återkalla den villkorliga straffeftergiften eller frigivningen, om detta är nödvändigt för att hindra henne från ytterligare brott.
Lagen kräver alltså inte en automatisk återgång till fängelse, utan domstolen måste pröva om återkallelsen verkligen är nödvändig. - Brott mot föreskrifter eller indragning av övervakning
Även upprepad eller avsiktlig åsidosättande av rättsliga föreskrifter eller den ihärdiga vägran att samarbeta med övervakningen kan rättfärdiga återkallelsen. Avgörande är återigen om återkallelsen framstår som motiverad i det konkreta fallet.
Domstolens måttstock
Domstolen får endast besluta om återkallelse om mildare medel inte är tillräckliga för att hindra den dömde från ytterligare brott.
Som lindrigare åtgärder kommer särskilt i fråga:
- Förlängning av prövotiden (upp till fem år, vid livstidsstraff upp till femton år),
- Meddelande av nya eller strängare föreskrifter,
- Beslut om eller fortsättning av övervakning.
Denna steglogik tjänar proportionalitet: Återkallelsen är ultima ratio, ingen automatism.
Sebastian RiedlmairHarlander & Partner Rechtsanwälte „Der Widerruf ist kein Strafschärfungsinstrument, sondern ein Mittel zur Sicherung der gerichtlichen Prognose. Er greift nur dann, wenn das ursprünglich gewährte Vertrauen durch neues Fehlverhalten objektiv erschüttert wurde.“
Särskilda omständigheter vid svåra eller livstidsstraff
Vid livstids fängelsestraff gäller den återstående straffresten efter en återkallelse som straffresten för ett tioårigt fängelsestraff för att överhuvudtaget möjliggöra en senare ny villkorlig frigivning.
Vid brott mot den sexuella integriteten eller vid fall med rättslig tillsyn kan prövotiden undantagsvis förlängas flera gånger om ytterligare prövning är nödvändig.
Förfarande och process
Innan återkallelsen måste domstolen:
- inhämta rapporter från övervakningen och eventuella polisanmälningar,
- höra den dömde och ge tillfälle att yttra sig,
- pröva om en förlängning av prövotiden är tillräcklig,
- förse återkallelsen med en tydlig motivering till varför den är ”motiverad”.
Först då får straffet eller straffresten verkställas.
Förfarandet sker i regel skriftligen, men kan vid komplexa fall omfatta en muntlig förhandling.
Återkallelsefrist enligt § 56 StGB
Domstolen kan fatta beslut om återkallelse under prövotiden. Vid ett brott som begåtts under prövotiden är ett beslut även möjligt inom sex månader efter prövotidens utgång eller efter avslutningen av ett straffrättsligt förfarande som pågår vid dess utgång.
Praktiskt exempel
En gärningsman som villkorligt frigivits för grov misshandel begår på nytt ett farligt hot under prövotiden. Domstolen konstaterar att mannen visserligen är yrkesverksam, men har vänt sig bort från sin övervakare och inte visat någon insikt. Eftersom återfallsrisken anses vara betydande återkallas den villkorliga frigivningen och straffresten verkställs.
Rättslig bedömning och alternativ
Återkallelsen är ingen automatism, utan en diskretionär handling av domstolen, som alltid är bunden till proportionalitetsprincipen.
Endast om en fortsättning av övervakningen inte längre erbjuder någon realistisk utsikt till stabilisering får domstolen besluta om återkallelse.
I alla andra fall är en förlängning av prövotiden eller meddelande av nya föreskrifter att föredra.
Dina fördelar med juridiskt stöd
Ett straffrättsligt förfarande är en avsevärd belastning för de berörda. Redan i början hotar allvarliga konsekvenser – från tvångsåtgärder som husrannsakan eller gripande via anteckningar i straffregistret till frihets- eller bötesstraff. Fel i den första fasen, till exempel obetänksamma uttalanden eller bristande bevisning, kan ofta inte korrigeras senare. Även ekonomiska risker som skadeståndsanspråk eller kostnader för förfarandet kan väga tungt.
Ett specialiserat straffrättsligt försvar ser till att dina rättigheter tillvaratas från början. Det ger säkerhet i umgänget med polis och åklagarmyndighet, skyddar mot självbelastning och skapar grunden för en tydlig försvarsstrategi.
Vår advokatbyrå:
- prövar om och i vilken omfattning brottsanklagelsen är rättsligt hållbar,
- följer dig genom utredningsförfarande och huvudförhandling,
- sörjer för rättssäkra ansökningar, yttranden och förfarandesteg,
- stödjer vid avvärjning eller reglering av civilrättsliga anspråk,
- tillvaratar dina rättigheter och intressen gentemot domstol, åklagarmyndighet och skadelidande
Peter HarlanderHarlander & Partner Rechtsanwälte „Machen Sie keine inhaltlichen Aussagen ohne vorherige Rücksprache mit Ihrer Verteidigung. Sie haben jederzeit das Recht zu schweigen und eine Anwältin oder einen Anwalt beizuziehen. Dieses Recht gilt bereits bei der ersten polizeilichen Kontaktaufnahme. Erst nach Akteneinsicht lässt sich klären, ob und welche Einlassung sinnvoll ist.“