Gränsöverskridande uthyrning av arbetskraft
enligt § 3 AÜG

Uthyrning av arbetskraft innebär att ett företag inte använder sina arbetstagare i den egna verksamheten, utan ställer dem till förfogande för ett annat företag för att utföra arbete. Anställningsavtalet består då med det uthyrande företaget. Arbetet utförs dock i praktiken i kundföretagets verksamhet, alltså där arbetstagaren sätts in. Rättsligt viktigt är framför allt vem som organiserar arbetet, ger instruktioner och integrerar arbetstagaren i verksamheten. Just denna form av personaluthyrning regleras i Österrike genom lagen om uthyrning av arbetskraft (AÜG) och vid gränsöverskridande uthyrning dessutom genom arbetsmarknads-, anmälnings- och lönerättsliga bestämmelser.

Uthyrning av arbetskraft är att ställa personal till förfogande för ett annat företag. Arbetstagaren förblir anställd hos uthyraren, men arbetar tillfälligt eller under en bestämd tid hos kundföretaget.

Uthyrning av arbetskraft i Österrike: regler, skyldigheter och risker enkelt förklarade. Agera rättssäkert nu och undvik böter.
Rechtsanwalt Peter Harlander Peter Harlander
Harlander & Partner Rechtsanwälte
„Rättsligt avgörande är inte var anställningsavtalet undertecknades, utan i vems verksamhet arbetstagaren faktiskt är integrerad.“
Välj önskad tid nu:Gratis första konsultation

Avgränsning mot utstationering och entreprenadavtal

Den korrekta rättsliga klassificeringen avgör vilka bestämmelser som gäller. I praktiken uppstår här särskilt ofta fel, eftersom modellerna vid första anblicken liknar varandra.

Vid en utstationering utför ett företag en konkret prestation utomlands. Arbetstagarna arbetar då fortsatt i sin arbetsgivares intresse och förblir organisatoriskt integrerade där. Fokus ligger på ett bestämt uppdrag eller projekt.

Ett entreprenadavtal går ett steg längre. Här är företaget skyldigt att leverera ett konkret resultat, till exempel en färdig produkt eller en slutförd byggprestation. Avgörande är inte själva arbetsinsatsen, utan resultatet.

Annorlunda är det vid uthyrning av arbetskraft:

Särskilt viktig är den så kallade ekonomiska helhetsbedömningen. Myndigheter granskar inte bara avtalstexten, utan framför allt hur samarbetet faktiskt genomförs. En felaktigt vald avtalsmodell kan därför omklassificeras i efterhand, vilket får betydande konsekvenser.

Rättsliga grunder för uthyrning till Österrike

Uthyrning av arbetskraft till Österrike omfattas av en tydlig lagstadgad ram som knyter samman flera rättsområden. Företag måste beakta dessa bestämmelser samtidigt, eftersom de hänger ihop.

Centrala rättsliga grunder är:

Lagen om uthyrning av arbetskraft reglerar särskilt hur uthyrningen måste gå till. Den skyddar arbetstagarna och säkerställer att de inte behandlas sämre än jämförbara anställda.

Lagen mot löne- och social dumpning säkerställer att utländska arbetstagare minst får den ersättning som är bruklig i Österrike. Överträdelser leder snabbt till kännbara böter.

Gewerbeordnung fastslår att uthyrning av arbetskraft är en reglerad näringsverksamhet. Företag får därför endast bedriva denna verksamhet med motsvarande behörighet. Därutöver gäller arbetsmarknadsrättsliga regler, särskilt vid gränsöverskridande insatser.

Lagen om uthyrning av arbetskraft (AÜG)

Lagen om uthyrning av arbetskraft utgör den centrala grunden för uthyrning av arbetskraft i Österrike. Den reglerar hur uthyraren och kundföretaget måste samarbeta och vilka rättigheter den uthyrda arbetstagaren har.

I centrum står principen om likabehandling. En uthyrd arbetstagare får inte behandlas sämre än jämförbara medarbetare i kundföretaget. Det gäller framför allt ersättning, arbetstid och grundläggande arbetsvillkor.

Väsentligt innehåll i lagen är:

Dessutom kräver lagen en tydlig rollfördelning: uthyraren förblir rättslig arbetsgivare, medan kundföretaget styr det dagliga arbetet. Just detta samspel gör uthyrningen rättsligt känslig.

Lagen mot löne- och social dumpning (LSD-BG)

Lagen mot löne- och social dumpning skyddar den österrikiska arbetsmarknaden mot orättvisa konkurrensfördelar. Den säkerställer att utländska arbetstagare inte används på sämre villkor.

Särskilt vid gränsöverskridande uthyrning spelar denna lag en central roll. Företag måste garantera att de arbetstagare som sätts in minst får den österrikiska minimilönen/minimiersättningen. Avgörande är ofta kundföretagets tillämpliga kollektivavtal.

Typiska krav är:

Överträdelser får konsekvenser. Myndigheter kontrollerar dessa krav aktivt, och vid fel hotar mycket höga böter, som kan bero på graden av underbetalning.

Gewerbeordnung (GewO) och arbetsmarknadsrättsliga bestämmelser

Gewerbeordnung fastslår att uthyrning av arbetskraft är en reglerad näringsverksamhet. Företag får därför endast bedriva denna verksamhet om de uppfyller de lagstadgade kraven.

Särskilt vid gränsöverskridande insatser måste utländska företag visa att de bedriver verksamhet lagligen i ursprungslandet. Dessutom krävs en formell anmälan innan verksamheten påbörjas i Österrike.

Därutöver gäller arbetsmarknadsrättsliga bestämmelser. Dessa reglerar framför allt under vilka förutsättningar utländska arbetstagare överhuvudtaget får sättas in.

Viktiga punkter är:

Dessa bestämmelser har ett tydligt mål: att säkerställa att arbetsmarknaden förblir skyddad och att rättvisa konkurrensvillkor råder.

Särskilda risker för företagare vid gränsöverskridande uthyrning

Den gränsöverskridande uthyrningen av arbetskraft medför betydande rättsliga risker för företag. Skälet är att flera rättsordningar gäller samtidigt och att myndigheter granskar särskilt noggrant.

Redan små fel kan leda till att anmälningar anses ofullständiga eller att fel bestämmelser tillämpas. I praktiken resulterar detta ofta i höga böter eller efterhandsbetalningar.

Typiska riskområden är:

Särskilt kritiskt är att företag ofta utgår från fel rättslig modell. Det är just här de största ekonomiska och rättsliga konsekvenserna uppstår.

Risker vid skenentreprenadavtal

Ett särskilt vanligt fel är användningen av skenentreprenadavtal. Då benämns ett avtal som entreprenadavtal, trots att det i praktiken rör sig om uthyrning av arbetskraft.

Problemet: Myndigheter granskar inte bara avtalet, utan framför allt det faktiska genomförandet. Så snart de arbetstagare som sätts in är integrerade i verksamheten och får instruktioner, talar mycket för att det rör sig om uthyrning.

Typiska tecken på ett skenentreprenadavtal är:

Om ett sådant avtal omklassificeras uppstår allvarliga följder. Företag måste då i efterhand uppfylla samtliga bestämmelser för uthyrning av arbetskraft, vilket ofta leder till böter och efterbetalningar.

Fel vid den rättsliga klassificeringen

Den felaktiga rättsliga klassificeringen är en av de största riskerna i praktiken. Många företag underskattar hur mycket modellerna utstationering, entreprenadavtal och uthyrning skiljer sig åt rättsligt.

Ett vanligt misstag är att företag tror att avtalsrubriken i sig är avgörande. I själva verket är det dock samarbetets ekonomiska innebörd som är avgörande.

Typiska felkällor är:

Dessa fel leder ofta till att företag omedvetet bryter mot anmälningsplikter eller ersättningsbestämmelser. Följden blir myndighetsförfaranden och kännbara sanktioner.

Rechtsanwalt Sebastian Riedlmair Sebastian Riedlmair
Harlander & Partner Rechtsanwälte
„En noggrann förhandsgranskning förebygger sådana risker och säkerställer att den valda modellen faktiskt är rättsligt korrekt.“
Välj önskad tid nu:Gratis första konsultation

Praktiskt relevanta principer för företag

Företag bör genomföra uthyrning av arbetskraft inte bara formellt, utan även praktiskt korrekt. Avgörande är att avtal, faktiska processer och lagkrav stämmer överens. Så snart avvikelser uppstår ökar risken för kontroller, efterbetalningar och böter avsevärt.

I praktiken har ett tydligt strukturerat angreppssätt visat sig fungera väl. Företag bör redan före insatsen kontrollera vilken modell som faktiskt föreligger och vilka skyldigheter som följer av den.

Viktiga principer är:

Den som konsekvent följer dessa principer minskar de rättsliga riskerna avsevärt och skapar en stabil grund för personalinsatsen.

Arbetstagarens samtycke till uthyrningen

En arbetstagare får inte bara ”föras vidare” till ett annat företag. Lagen kräver ett tydligt samtycke från den berörda personen. Utan detta samtycke är uthyrningen rättsligt otillåten.

Samtycket måste avse den konkreta insatsen. Arbetstagaren ska veta var, hur länge och under vilka villkor arbetet ska utföras. Endast då kan ett informerat beslut fattas.

Typiska krav är:

För företag innebär det: Samtycket får inte inhämtas enbart ”pro forma”. Det måste vara innehållsmässigt begripligt och dokumenterat.

Gränser för insatsen i kundföretaget

Även om arbetstagaren arbetar i kundföretagets verksamhet är insatsen inte obegränsad. Lagen sätter tydliga gränser för att förhindra missbruk och missgynnande.

Den uthyrda arbetstagaren får särskilt inte behandlas sämre än jämförbara medarbetare i verksamheten. Samtidigt får företag inte utforma insatsen så att varaktiga beroenden uppstår eller arbetsrätten kringgås.

Viktiga gränser är:

Dina fördelar med juridisk hjälp

Uthyrning av arbetskraft till Österrike är rättsligt komplex och felkänslig. Redan små avvikelser i anmälningar, avtal eller ersättningsregler kan leda till höga böter eller efterhandskrav. Samtidigt kräver samspelet mellan lagen om uthyrning av arbetskraft, Gewerbeordnung och löneskyddsbestämmelser en korrekt och framåtblickande utformning.

Juridiskt biträde säkerställer att alla rättsliga krav uppfylls korrekt från början och att risker inte uppstår överhuvudtaget. Ni får därigenom inte bara rättssäkerhet, utan även planeringssäkerhet för era projekt.

Konkret har ni nytta av:

Rechtsanwalt Peter Harlander Peter Harlander
Harlander & Partner Rechtsanwälte
„På så sätt säkerställer ni att er uthyrning av arbetskraft genomförs effektivt, lagenligt och utan onödiga risker.“
Välj önskad tid nu:Gratis första konsultation

Vanliga frågor – FAQ

Välj önskad tid nu:Gratis första konsultation