Klander om laglott
- Klander om laglott
- Förutsättning för klander om laglott
- Skäl för att väcka klander om laglott
- Förfarandet för att genomdriva anspråk på laglott
- Kräva laglott och utbetalning
- Beräkningsunderlag och typ av anspråk
- Effekter av gåvor och testamenten
- Hur gör jag gällande min rätt till laglotten?
- Förfallodag för anspråk på laglott
- Preskription av anspråk på laglott
- Kostnader
- Dina fördelar med juridiskt stöd
- Vanliga frågor – FAQ
Klander om laglott
Klander om laglott är det rättsliga medlet för att kräva den lagstadgade laglotten om denna inte betalas ut genom ett testamente eller genom arvingarnas agerande. I Österrike har nära anhöriga som barn och make rätt till laglott även vid arvsberövande. Om detta anspråk nekas eller ignoreras återstår ofta bara vägen till domstol.
I Österrike har nära anhöriga som barn och make rätt till laglott även vid arvsberövande. Om detta anspråk nekas eller ignoreras återstår ofta bara vägen till domstol.
Förutsättning för klander om laglott
Klagan förutsätter:
- att den avlidne inte har ingått ett giltigt avtal om avstående från laglott,
- att käranden är berättigad till laglott,
- och att det inte finns någon giltig grund för ett berättigat arvsberövande (§ 768 ABGB).
Skäl för att väcka klander om laglott
En klagan för att genomdriva laglotten blir nödvändig om:
- laglotten inte betalas ut frivilligt trots uppmaning,
- det råder oklarhet eller tvist om anspråkets storlek,
- delar av kvarlåtenskapen medvetet förtigs eller undanhålls,
- den laglottsberättigade har blivit förbigången genom ett orättmätigt arvsberövande.
Sebastian RiedlmairHarlander & Partner Rechtsanwälte „In all diesen Fällen empfiehlt sich die rasche rechtliche Abklärung, um drohende Fristversäumnisse zu vermeiden und den Anspruch ordnungsgemäß durchzusetzen.“
Förfarandet för att genomdriva anspråk på laglott
Genomdrivandet av ett anspråk på laglott börjar oftast med en utomrättslig uppmaning till arvingarna att betala ut. Om detta misslyckas eller om det uppstår tvist om anspråkets storlek följer den rättsliga vägen. Klagan ska lämnas in till den behöriga civilrättsliga domstolen.
I förfarandet fastställs kvarlåtenskapen, eventuellt kompletteras eller kontrolleras den. Rätten till anspråk samt laglottsandelen fastställs. Domstolen beslutar på grundval av de inlämnade bevisen om anspråkets storlek och förpliktar arvingarna att betala, förutsatt att anspråket är berättigat.
Kräva laglott och utbetalning
Om laglotten inte betalas frivilligt kan den krävas in rättsligt. Klagan syftar till betalning av ett visst belopp i pengar. Om anspråket i princip är ostridigt kan en klagan även väckas endast om betalningsbeloppet.
Efter en positiv dom måste arvingarna betala det tillerkända beloppet. Om ingen betalning sker kan den laglottsberättigade inleda verkställighet – till exempel genom löneutmätning eller tillgång till konto.
Beräkningsunderlag och typ av anspråk
Den laglotten är ett rent penninganspråk och beräknas till hälften av den lagstadgade arvsandelen. Beräkningsgrunden är den så kallade rena kvarlåtenskapen. Den rena kvarlåtenskapen är den avlidnes förmögenhet minus skulderna.
Till kvarlåtenskapen räknas särskilt:
- Fastigheter och andra tillgångar
- Kontosaldon och värdepapper
- Företagsandelar
- avdragsgilla skulder och öppna förbindelser
Effekter av gåvor och testamenten
Gåvor som den avlidne har gett under sin livstid kan påverka anspråket på laglotten avsevärt. Om till exempel fastigheter, större penningbelopp eller företagsandelar skänks bort ökar den fiktiva kvarlåtenskapen, som ska användas för beräkningen av laglotten.
I sådana fall kan det dessutom finnas ett anspråk på tillägg till laglotten. Detta gäller särskilt om den person som fått gåvan själv har utsetts till arvinge. Testamenten är däremot inga lagstadgade arvsandelar utan konkreta tilldelningar av vissa tillgångar. De minskar den faktiskt tillgängliga kvarlåtenskapen och kan därför indirekt minska laglotten.
Välj önskad tid nu:Gratis första konsultationHur gör jag gällande min rätt till laglotten?
Den som som laglottsberättigad vill säkra sitt anspråk bör först försöka med ett utomrättsligt anspråk. I ett första steg uppmanas arvingen eller arvingarna skriftligen att beräkna och betala ut laglotten. Om ingen överenskommelse nås kan anspråket genomdrivas genom klagan vid civilrättslig domstol.
Därvid prövar domstolen om anspråket består, hur hög laglotten är och om eventuella gåvor eller testamenten ska beaktas. Om domstolen bifaller klagomålet betalar arvingarna ut laglotten på grundval av domen. Om de inte heller då betalar inleder den laglottsberättigade verkställighet.
För ett rättssäkert och fullständigt genomdrivande rekommenderas juridiskt stöd, särskilt vid komplexa arvsförhållanden eller dolda tillgångar.
Sebastian RiedlmairHarlander & Partner Rechtsanwälte „Wer seinen Pflichtteil sichern will, muss frühzeitig handeln und sich nicht auf mündliche Zusagen verlassen. Dies gilt besonders dann, wenn Spannungen zwischen den Erben bestehen.“
Förfallodag för anspråk på laglott
Anspråket på laglotten uppstår vid den avlidnes död. Från och med denna tidpunkt finns det i princip ett anspråk på utbetalning.
Laglottsberättigade får kräva utbetalning av penninglaglotten först ett år efter dödsfallet, vilket lagen uttryckligen föreskriver. Denna frist ska göra det möjligt för arvingarna eller andra betalningsskyldiga att ordna kvarlåtenskapen och tillhandahålla de nödvändiga medlen.
Efter utgången av detta år kan laglotten krävas in och, om nödvändigt, genomdrivas rättsligt.
Dessutom kan utbetalningen i vissa fall skjutas upp utöver denna frist eller betalas i omgångar. Detta kan antingen ske genom en sista vilja från den avlidne eller på ansökan av den betalningsskyldige hos domstolen. Förutsättningen för detta är alltid att anståndet är rimligt. Domstolen prövar därvid särskilt de ekonomiska förhållandena för de berörda och billigheten i regleringen.
Preskription av anspråk på laglott
Anspråket på laglotten preskriberas i princip inom tre år. Fristen börjar löpa så snart den laglottsberättigade får kännedom om dödsfallet, ett eventuellt arvsberövande och om omfattningen av kvarlåtenskapen eller borde ha fått kännedom om detta vid motsvarande omsorg.
Dessutom finns det en absolut preskriptionstid på 30 år som börjar löpa vid den avlidnes död. Efter utgången av denna frist kan den laglottsberättigade inte längre göra gällande sitt anspråk.
Kostnader
Kostnaderna för att genomdriva ett anspråk på laglott består av flera komponenter. Till dessa räknas särskilt domstolsavgifter, advokatkostnader samt under vissa omständigheter utgifter för sakkunniga, till exempel vid värdering av fastigheter eller företagsandelar.
Höjden på dessa kostnader beror på det så kallade tvistevärdet. Med detta menas det penningbelopp som den laglottsberättigade kräver in. Ju högre anspråket är, desto högre blir även rättegångskostnaderna.
Dina fördelar med juridiskt stöd
- Prövning av om en talan är nödvändig eller meningsfull
- Undvikande av fristförsummelser
- Genomdrivande av laglotten
- Avslöjande av dolda tillgångar
- Förhandlingsstyrka genom välgrundad rättslig argumentation